Runt hela kroppen. Men störst är trycket runt revbenen. Halva andetag och armarna hänger. Höst-åker-lera tynger benen och rörelserna är trötta. Jag kör i gång en maskin med tvätt i hopp om att få en känsla av vardag. Onsdag förmiddag och p4 står på i bakgrunden. Kanske det blir kassler i ugn med ris till middag. Någon trevlig frågesport på tv till kvällen. Känslan infinner sig inte. Så jag bakar en sockerkaka och hoppas lukten av nybakat ska kasta mig bakåt i tiden. 20 år. Det är fredag och jag äter varm kanelbulle och mellanmjölk. Jag tittar men jag ser inte. Motivationen finns inte längre och jag undrar vem du är. Vad gör du här. Klockan tickar och 5 timmar efter alla andra går jag och sover. Blodet når inte längre längst ut. Det börjar sticka. Då skickar han sms. Ord som snart och tänker och längtar. Ser inte poängen. Puss och kram. Om jag vägrar - försvinner det då? Jag är villig att testa. Vad detta än är tror jag du och jag har gjort något dumt som ger konsekvenser. Klockan betyder inget längre. Drar efter andan och en ilning går genom kroppen. Jag är bara på låtsas. Och jag låtsas att allt är bra.