Du får mig att inse både det ena och det andra. Saker som väl egentligen inte varit helt okända för mig tidigare. Jag får höra det titt som tätt. Men dina ord gör det lättbegripligt för mig. Tack. Jag uppskattar dina ord. Bara så du vet.
Kanske lite skrämmande när någon annan kan sätta ord på det man själv upplever utan att kunna säga vad det är.
Är jag så genomskinlig? Spelar ingen roll. Blir lite sur på mig själv bara för att jag inte klarar att se det på egen hand. Jag kan inte se vad som är fel. Men jag lovar dig - jag ska försöka. Inte för att det kanske har så stor betydelse för dig, men det har det för mig. Och du fick mig att börja tänka på det igen, så jag tänkte bara jag skulle tala om det. Så nu vet du.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar