I dag hände något konstigt

Vid 11-tiden ringde telefonen (och nej det är inte det som är det konstiga, håll i dig - nu kommer det...)

- Cecilia
- Hej!
- Hej?
- Hur gammal är du?
- Vem är det som frågar?
- Men det spelar väl ingen roll?
- Eh.. på sätt och vis. Vem är det som ringer?
- Men det har väl ingen betydelse, jag vill ju bara prata.
- Jaha?
- Ja. Jag tänkte att du kanske också ville prata.
- Ehm..Men vem är du?
- Jag vill ju bara prata. Det kan vi väl?
- Ja jo.. Vad vill du prata om då?
- Det spelar ingen roll.
- Jag är på väg ut och har egentligen inte så gott om tid nu..
- Nej, men då var det ju inte så mycket att göra åt då.
- Nej..
- Hej då!
- Hej då..

------------------------------------------------------------
Vad hände där liksom?

Personen i andra änden av luren var en kvinna. Skulle tro att hon var 75-80 år.
Förvirrad? Kanske. Dement? Det är möjligt. Spelar det någon roll? Nej. Hon ville ju bara prata. Och visst kan jag prata. Blev bara väldigt överrumplad. Det är ju inte varje dag en okänd ringer och vill prata. Och dessutom skulle jag faktiskt precis gå ut.
Kan hända att det var en busringning. Men skulle verkligen en gammal kvinna busringa och med desperation i rösten be om att få prata?


Kom att tänka på ett program jag såg för ett par år sen. Det handlade om äldre människor som var ensamma och ville ha någon att prata med eller bara ha lite sällskap. En gång i veckan kom det hem en snäll själ från en organisation och gjorde dessa människor sällskap. För många var det den enda kontakt de hade med omvärlden. Den enda personen som stannade upp och frågade -hur mår du idag? var någon främling de hade ringt efter för att de skulle komma. Jag vet dock att detta är skrämmande vanligt. Men jag blev ändå väldigt illa berörd av det jag såg och jag minns att jag mer eller mindre satt med tårar i ögonen genom hela programmet. Så enormt sorgligt.


Vet ni känslan man ibland kan få av att någon testar en? Det här testet klarade jag inte. Får hoppas nästa person hon ringde hade mer tid än mig då :) Bättre lycka nästa gång liksom!